Jag är som en liten prick

Tummen upp för brev på posten

josefinsipola — Fri, 14 Aug 2009 12:51:09 +0000

Att få post är roligt. Vi lever i en väldigt avancerad värld full av internet, mobiltelefoner och det mesta handlar om mail och sms. Jag som är så otroligt teknisk blir därför riktigt glad när jag får post, ett guldkorn i vardagen. Idag fick jag ett tjockt brev från UTN (Uppsala teknolog- och naturvetarkår) som innehöll karta över Uppsala, information om nationer och annat smått och gott. Däremot är jag rätt förvirrad vid det här laget, fått så mycket papper hem om allt och ingenting och just nu är jag på jakt efter ett lösenord som ska finnas någonstans – jag råkar bara inte veta var i mitt rum som agerar flyttkartong. Antar att det kan räknas som en fördel med mail, man vet var man har dom. Men jag håller fast vid att brev på posten är underskattat.

I övrigt så är jag nyklippt, solen skiner men det är bara 16 grader ute och alla mina kläder är nerpackade i väskor vilket resulterar i att jag måste dra en vända genom Julias garderob så att jag har nått att ha på mig. Så nu ska jag leta vidare efter det där lösenordet.

(Min underbara mormor ringde nyss och uppmanade mig till att vara försiktig i Uppsala och passa mig för att gå hem själv på natten. Sa även att jag ska vara försiktig när jag låser toalettdörrar för de kan minsann gå i baklås. Hon är så gullig, min favorit.)

Now we’re back at the beginning

josefinsipola — Thu, 13 Aug 2009 19:49:15 +0000

Kände att det var dags att återuppta bloggandet. Sommaren har bara rusat förbi och om 3 dagar åker jag mot Uppsala ( inte ens 3 dagar inser jag nu) och börjar mitt liv som fattig student. Så nu ska jag ge bloggen ett nytt försök, bara för att kunna uppdatera alla om att jag faktiskt (tillsvidare) är vid liv.

Hultsfreds festivalen med SysterYster var helt galet, The Killers och tält – behöver man säga nå mer? O-ringen får som alltid högt betyg, speciellt sjätte, och mitt nya mobilsvar bör alla kolla in. Ja, du lär skratta.

Känns konstigt att säga hej då till folket här hemma. Det är ju inte lite idiotiskt att lämna alla man älskar. Men även det ska man väl klara av. Tycker iaf väldigt mycket om er.

Nä, nu ska pappa och jag ta itu med min telefonräkning – internetbanken nästa. Det om något är en finurlig uppfinning + att det ger vuxenpoäng. Kan det bli bättre?

Berzeliusdagarna 30-31 januari 2009

josefinsipola — Sun, 01 Feb 2009 17:24:02 +0000

Tåg med destination Stockholm.

Det var en bra resa, helt klart över förväntan. Norrlandsgänget var ju som alltid elit och det är väl aldrig fel att bo på fint hotell. Ja, det är sant som ryktet säger – vi har konstant ätit mat eller godis. Det var flera väldigt intressanta föreläsningar, bl.a. om analytisk kemi och superpeptider. Däremot borde flera av föreläsarna fundera över nya karriärer, kanske inom politik – de var riktigt duktiga på att undvika att svara på frågor.

Jag trodde inte att det var möjligt, men jag har faktiskt börjat fundera på att läsa till civilingenjör inom kemiteknik. Jag vet, har alltid varit inställd på läkare och är fortfarande intresserad av det, men nu fick man chansen att se andra utbildningar och jag blev lite såld. Inse att många är bra på att hjärntvätta människor.

I övrigt så var det skönt att komma bort från Boden ett tag, alltid roligt att vara på nå andra ställen. Nästa helg bär det av till Stockholm igen och Haninge – O-ringen Academy Unga ledare. Inte helt fel det heller.

Uppsala 2-4 januari 2009

josefinsipola — Tue, 06 Jan 2009 14:06:16 +0000

Natten var så kall, vi höll hårt om varann

- ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll

Uppsala 2-4 januari 2009

Ett tåg som är försenat med 4 timmar och det första de säger till mig är: Josefin, du har överskridit maxtiden! Vi hade träffats en gång tidigare, i november, en helt underbart rolig helg med O-ringen Academy Unga ledare. Men det är väl naivt att tänka att det ska bli lika kul, jag menar, då hade vi ju fasta aktiviteter. Och visst, det var dumt att tänka att det skulle bli lika kul för det var ännu roligare.

Vi behöver inte ens göra nå speciellt, det är så otroligt roligt och jag känner mig hemma när jag är med er. Att bada bastu i 2 timmar både fredag och lördag, rulla sig i frosten och göra frostänglar, att skaka så mkt att hela bänken rör sig och att sedan ha vattenkrig i bastun. När man kommer in och blåser håret på olle, vilket senare blev en helstyling av Lotta och sedan bilder som Finn ett fel. Jag vet inte, men det är unikt. Att stiga upp mitt i natten för att gå ner och sitta och frysa under ett täcke, prata om chiwauwor i väggarna och äta Tom & Jerry-kex. Att sova i en soffa och vakna av att Hubbe tutar utanför. Dra runt i Uppsala med olika vantar på händerna, fota skumhögar som rör på sig och sedan spela biljard. Med andra människor skulle det nog lätt kunna bli tråkigt, men det går inte att beskriva hur bra det är.

Det faller helt naturligt att gå ut och promenera kl 2 på natten, att skratta massor till Shrek-citat och sen spela tre-i-rad i sömnen. När det till och med är kul att stå och skala potatis till 12 personer, ja, jag vet inte, men det är nått som bara stämmer.

Det är underligt när man sen kommer hem och bara vill tillbaka. När allt känns lite tråkigare än vanligt och även om man har hur kul som helst med folket här hemma så är det inte riktigt samma känsla. För ja, jag vill tillbaka. Det känns fel att vi bara träffas en gång i månaden.

21 orienterare i en enbuske

josefinsipola — Mon, 17 Nov 2008 15:34:43 +0000

Oj vilken helg. Det är en blandning av trötthet, saknad och glädje som sköljer över mig nu och jag är full med glada minnen (: saknar redan folket – vilka underbart härliga människor ni är! När man fyller en ”glasbur” i vagn 7 på tåget och alla har världens största leenden på läpparna då är man glad. Kaffe-låten blev en riktig hit, men oj va vi måste finslipa på en blå-vadå?.

Jag vet inte riktigt hur man ska sammanfatta den här helgen, men när 21 stycken orienterare i åldrarna 16-22 sitter och trycker i en enbuske så är en sak klar: Orienterare är helt enkelt lite finurligare, lite busigare och lite bättre än alla andra. När man träffar 44 nya människor och efter 2 dygn känner att man måste ha kännt minst hälften av dom större delen av livet då är det unikt. Grejen är den att man fortfarande har svårt för allas namn, och man vet inte ens va hälften sysslar med, men man har fått lära känna personerna bakom orienteringsytan. Helgen har helt enkelt varit GREAT och vi måste – ja, måste – ses igen innan februari.

För övrigt är det kallt här uppe i norr. Förfrös troligtvis rumpan på väg hem från bussen – hade behövt en Gnuggis på busshållplatsen!

..: Josefin :..

just stay for the night

josefinsipola — Mon, 03 Nov 2008 20:13:03 +0000

Please, don’t you dare.. just live in my memorie, you’ll always be there.

Officiell inbjudan

Hörde jag en skål? Häng med på party, slit dig och kom loss, ta din gitarr, din vän och kom hem till oss! Livet är en fest, vi ligger i med varannan vatten men dansar aldrig nykter. Sedan spelar vi en schlageromgång och sjunger gamla goa låtar natten lång.

Det ska bli fest för dig, vi ska ha fest för dig! Du är kung i baren och dancing queen fram till efterfesten på våran balkong.

Du och 4 vänner är inbjudna att deltaga på en fantastisk festlighet fylld av glädje, dans, röj och sång lördagen den 29 november. Champangen ligger på kylning, frysen är laddad med is och du kommer kanske få smaka eine kleine?! Så studera dans-movesen noga, för det är ju trist att göra bort sig..

Åh, va kul det ska bli! Tack för denna inbjudan SysterYster, hur många är det som hittar på nå sånt här till sin lillasyster? och tack för att du är beredd att föra mig vidare i din pheast-utbildning.. (; ! ..: Lill-Strumpa :..

och för övrigt, vilket lyckopiller du blivit i min vardag ^^ you just made my day! fan va kul vi ska ha du och jag (:

young and sweet, only seventeen

josefinsipola — Sun, 02 Nov 2008 17:40:31 +0000

Human – Day & Age – The Killers

Pheast igår, riktigt trevlig pheast igår! Mycket folk ute, trevligt sällskap och en iskall promenad till Bodensia. Kvällen var riktigt lyckad och jag längtar redan till nästa gång. Tänk, det här var troligtvis sista gången jag var ut som 17åring. Jag börjar visst bli gammal. Men mina skills att komma in lär inte hamna på hyllan för det, varför betala då man vet att gratis är gott?

För övrigt var veckan utomlands härlig. Sol, bad och gratis drinkar. Men jag måste erkänna att jag ville hem. Det är ytterst påfrestande att enbart umgås med mamma och lillasyster. Men jag var inte den enda som ville hem, mamma var glad att vi åkte då hon inte riktigt gillade att två äldre belgiska killar umgicks med mig där nere. Äh, mamma lilla, det är väl sånt du får ta?

Skola imorn.. suck.. men det är bara en och en halv vecka kvar tills Ivar och jag drar till Siljansnäs, vars fan det nu ligget (?). Och efter det är det bara en vecka kvar tills jag är 18, pheast såklart, det ska bli pheast såklart!

..:Josefin:..

allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om

josefinsipola — Tue, 07 Oct 2008 11:16:00 +0000

för en gångs skull så gråter jag inte på grund av filmen – framsteg Josefin

what’s broken can always be fixed, but what’s fixed will always be broken

It was the wicked and wild wind

josefinsipola — Sat, 04 Oct 2008 14:43:07 +0000

Idag kom den första snön. Det var ju just sommar och varmt och nu är det minusgrader och snö i luften. Var tar tiden vägen? jag vet inte hur många gånger jag frågar mig det här, men jag får då aldrig nått svar!

Pratade med Syster-Yster i telefon då hon meddelade att snön även föll i Luleå. Hon drog även på med fin falsksång: Jag drömmer om en vit vecka, en vecka utan alkohol! - jaha, är det sånt du tänker på när du ser snö. Knasbarn.

I övrigt så har jag funnit låter Viva la vida. Jag vet, åh, redan? Men när jag väl hittar en låt så inser jag hur galet bra den är!

I used to rule the world. Seas would rise when I gave the word. Now in the morning I sleep alone. Sweep the streets I used to own.

I used to roll the dice. Feel the fear in my enemy’s eyes. Listen as the crowd would sing: ”Now the old king is dead! Long live the king!” One minute I held the key, next the wall were closed on me. And I discovered that my castles stand upon pillers of salt and pillers of sand.

Nu när jag har listat ut hur man sätter in videoklipp på bloggen måste jag ju bara sätta in det här klippet med Robert Gustavsson.

Jag kan ta en utmaning

josefinsipola — Fri, 26 Sep 2008 20:28:52 +0000

Kattis har utmanat mig. Så här kommer fem udda saker om mig som hon så fint uttryckte det (Gaah, så typiskt henne alltså..)

Åh nej, nu börjar hon igen. Detta är en kommentar som ofta fälls i min närhet. Det syftar på att jag (oftast när jag ska berätta nått) börjar skratta så att jag nästan gråter och därför får de som troget ska lyssna vänta x antal minuter innan jag får fram det. (som tur är så uppskattas det ibland, för många andra börjar skratta åt mig)

Träning. Alla verkar tro att jag är hurtig och älskar att träna, vilket är ungefär såå långt ifrån mig man kan komma. Visst, jag älskar orientering och allt vad det innebär (t.o.m iskalla uteduschar och stukade handleder) men när det gäller att träna så är det inte samma sak. Det är kul om det är orienteringsträning, men löpträning och fys osv får mig att våndas hela dagen inför detta. (Sen när det väl är gjort tycker jag att jag är otroligt duktig och då är det kul. Hjälp, har lite delad personlighet..)

Multitaskar. Jag har nog dålig koncentrationsförmåga. För jag kan inte fokusera på det jag ska göra. Om jag sitter på msn måste jag samtidigt se på tv, lyssna på musik och prata i telefon. Pluggar jag blir jag uttråkad och brukar därför sitta och skönsjunga för mig själv samtidigt som jag lyssnar på musik / eller så pluggar jag i reklamen på TV. Jag har fått en dålig vana att ha vänner-avsnitt på som ”bakrundsmusik”, vad säger inte det om mig.

Jag är smart, men så fruktansvärt korkad. Det är därför jag flyter så lätt i vatten. När det gäller skola är jag snabbtänkt, klarar allt. Men sen, ojojoj. Jag kopplar inte de enklaste sakerna och jag lyckas ofta göra en Jossan. = säger så fantastiskt osammanhängande saker. Senast var nog när Matilda skjutsade mig på pakethållaren och jag säger: Vad är det för grej som sticker ut ur ditt hjul? Det är typ som tandtråd. – jag pratade om en eker. Tur att du kan förstå allt kryptiskt som jag säger, du vet, den där Ted. (Sweeney Todd)

Jag får cp-bryt. Jag går i hundratio och sen är det nått som inte går som det ska vilket resulterar i mina cp-bryt. Jag blir helt nollställd och så frustrerad. Detta kan gälla allt från att datorn segar (segdator), att mamma ropar när jag inte har tid eller att Julia exicterar. Jupp, snart lär jag få cp-bryt på dig med. Bäst att se upp.

De som utmanas ska skriva 5-7 saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver han/hon en kommentar i deras blogg för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Jag utmanar: (det var ju skit, vilka känner jag som bloggar och som inte redan gjort detta?) Sara och hennes två stockholmare till rumskompisar!